nu är det dags igen

Sitter här och laddar inför en löptur. iPoden är snart helt full och frukosten är snart smält. det blir nog inte den snabbaste turen idag eftersom jag haft ett långt uppehåll men någon gång måste man ju komma igång igen.

Filmen igår (sex and the city) var riktigt, riktigt bra. Jag kan dock förstå folk kritik mot märkeshysteri osv men det passar ju in i filmen, man får sitta där och drömma om att vara som dem, att kunna gå i skyhöga, assnygga skor, läckra klänningar, underbara hår och perfekt make-up. Och är det inte lite skönt ändå att folk kan göra misstag och kunna bli förlåtna? Jag har själv alltid varit enormt principfast att om man gör ETT enda misstag då är man rökt. Men jag gör ju själv misstag utan att tänka på konsekvenserna och utan att mena att göra folk illa, dock inte så brutala som att vara otrogen eller backa ur mitt bröllop när man sitter utanför cermonin. Men det känns ändå skönt att det inte behöver vara svart eller vitt. Det är ju för övrigt något som jag med flera jobbar stenghårt på, att leva i gråzonerna. Det är svårt men det går om man ger sig fan på det, och det är grymt mycket skönare än om allt måste vara aningen eller, eller att man måste bestämma sig exakt NU med allting.

Nu ska jag dock ge mig sjutton på att komma igång med träningen igen. Efter förra veckans dipp i deppen måste jag skärpa mig, jag orkar inte falla ner sådär och jag vet att det blir mycket bättre med idrott, bra mat, ingen sprit och lagom mycket att göra.