Wednesday, July 2, 2008

Festival


Jag har hamnat i något nostalgiskt töcken. Surfade in på en kompis hemsida där det förvaras foton från ca 10 år tillbaka i tiden. Kom att titta på Arvikafestivalerna jag varit på. Ganska passande eftersom årets festival börjar imorgon.

Första året jag var där var 1998. En regnig sommar. Då hade jag och min pojkvän tillgång till min brors lägenhet. Vi åkte bil varje dag till festivalen. Jag kan inte minnas att vi drack en droppe alkohol. Hans vänner bodde på campingen men själv närmade jag mig den aldrig. Min stora sorg det året var att Weeping Willows ställde in. Däremot hade Kent precis släppt Isola, om jag inte minns fel, och spelade på stora scenen. Ja, just ja, området såg ju helt annorlunda ut då, hela festivalen var mycket mindre. Det pojkvännen helst ville se var också instället, Ramstein. Ett av de starkaste minnena var när vi stod och lyssnade på de vedervärdiga Sisters of Mercy. Dock blev det en riktigt bra konsert eftersom regnet fullkomligt vräkte ner. Konserter i regn är alltid de bästa, dvs om man inte går på en konsert med "vuxna" människor, dvs såna som envisas med att ta med paraplyer. Nu tror jag iofs inte man får ta med paraplyer in på festivalområdet.
Tydligen var campingen en stor gyttjepöl sista kvällen och de pojkvännen kände hade åkt hem under natten tack vare snälla hämtande föräldrar.

Sen dröjde det ett tag tills nästa festival, dock med en avstickare till Hultsfred. Då sov vi fyra pers i ett litet tält. En av personerna hamnade enligt ryktet på Hall eller något liknande för narkotikabrott och häleri, hur sant det är vet jag inte.

2004 var jag tillbaka på Arvika. Den gången sov jag och en vän i en bil. Det var en helt galet rolig tillställning. Vi gjorde en massa dumheter och drack på tok för mycket Åkesson på tetra. Soundtracket till den festivalen var det årets sommarplåga. Har ingen aning om vad den heter men det var något östeuropeiskt skit. Låten spelades konstant på campingen iaf. Det var även detta år jag för första gången besökte campingen. Där mötte vi ett glatt gäng. P hade spytt hela dagen innan eller om det var natten. Evil Berka tyckte det blev varmt och bytte om till shorts för att en kvart senare bestämma sig för att han hade haft shorts tillräckligt länge det året och bytte om till långbrallor igen. Jag gick hand i hand med en fin vän till de äckliga bajamajorna. Vi såg Marit Bergman och jag missade både Laakso och Broder Daniel. Det sista jag minns av festivalen var när vi skulle fylla på våra vattenflaskkor innan bilfärden hem, då någon hade gjort nummer 2 i vattenrännan.

2005, min sista tältfestival, kanske. Ganska pissigt väder. Bror hade en läckande luftmadrass och fick köpa en ny. En ganska brokig festival med fortsatt Åkesson-pimplande. Jag såg iaf den mest fantastiska spyan, en rosa med krusiga nudlar i, den var som ett konstverk. Roliga grannar. Gitarrspel på campingen. Vattenpipsrökning bland exets vänner. Det var den bästa och den värsta festivalen, jag förstörde det bästa. Tror iaf att jag fick bror avskräckt från festivalcampingar för resten av hans liv, men jag tror även att han hade lite skojigt, jag hoppas det iaf. Har för mig att både Winnerbäck och Håkan spelade den festivalen men det kan nog också vara en lögn.

Det lustiga är att det är aldrig konserterna man minns, det är allt runt om som stannar kvar. De stora minnena från konserterna är få nu när jag tänker efter men jag minns att jag grät när Bright Eyes lirade, jag var full och lycklig när han spelade "first day of my life". Jag minns känslan i magen när Frida spelade.

Jag förstår inte riktigt hur man orkade konsumera alkohol i tre dagar och vara på topp nästan alla dagar. Men det är kanske tack vare den som man står ut med att sova i ett fuktigt tält med pissande grannar utanför och överfulla bajamajor?

Nu för tiden vill jag ju gärna tro att jag enbart går på sofistikerade festivaler med lägenhetessovning och minimalt med alkohol, men vem försöker jag lura, om några år är jag där igen och kravlar i leran, då när jag känner att jag måste klänga fast vid min flyende ungdom :)

1 comment:

rainsoaked42 said...

Så tjusiga fötter! :) Fin resumé, det är så sant att man inte minns mycket av konserterna, mest känslorna som svallade runt dem och allt annat.