Rupitupihej

Nu var jag visserligen relativt ung när Pontus & Amerikanerna var riktigt stora, om de någonsin var det, men jag gillade dem ändå väldigt mycket. Då hade jag ju inte råd att köpa några egna skivor vid den tiden men jag minns att jag vid ett tillfälle höll på att lägga med en beställning på några singlar i brorsans och hans kompis Ginza-köp. Jag skulle ha Irmas "precis som du" och Pontus & Amerikanernas "godmorgon columbus". Av någon anledning blev köpet aldrig av men här är iaf ett smakprov på en gräddbakelse i tidigt nittiotal. Observera kläderna, dansen och framförallt den totala frånvaron av vilja att vara svår och missförstådd konstnär. Om man dissekerar låten till små fraser är den väldigt charmig. Som helhet är den kanske lite märklig... eller så är det just helheten som är det fina. Nu tror jag ärligt att ingen av mina eventuella läsare tycker detta är bra men det är ju min blogg och jag anser det vara ett bortglömt mästerverk. Undrar vem av medlemmarna som egentligen fick ligga mest... jag gissar på snubben i mörkast hår, han ser svårast ut.